Kan inte fatta det än, att du nu längre inte finns bland oss. Nu är du i himlen och vi kommer aldrig ses mer. Varför hände det dig? Du ville ju inte dö, du var rädd och du var stark som kämpade in till det sista. jag är glad att du äntligen får vila och slippa ha ont.. Men jag är inte glad över att jag aldrig mer får sig dig vid liv. Jag kommer att sakna dig och alla minnen vi haft då jag varit liten.

Det har varit en sorgsen dag, vaknade kvart i sju av att jag drömde att mamma ringt angående morfar så jag ringde min mamma och då sa hon "han somnar in nu" och jag hörde hur de grät. Jag fattade det plötsligt och la på och börja gråta i sängen. Älsklingen vaknade till och höll om mig.. Men fick snabbt gå upp igen får att ta upp Halie som vaknat. Jag stressade här hemma med Halie och allt annat får att ta mig dit.. Då jag väl kom in i rummet så såg jag honom i 2 sek och sedan bröt jag ihop och där efter försökte jag hålla tårarna inne, men han var inte sig själv.. Utan gul och blek och lik sin egen pappa. Men jag kan ändå inte förstå att det är sant. sist var han vaken och pratade och nu var han död och stilla. har gråtit i mellan åt och känner mig så ledsen än. Det har även hänt mer som jag tar en annan dag, just nu är en hel del jobbigt och jag är helt slut i kroppen och ögonen.